Case: Polisen i Norrbotten

Omicold AB tillsammans med utvecklaren av "Method of linné", Percold AB, anlitades efter att ett flertal poliser i Norrbotten framfört önskemål att förbättra och vinteranpassa skyddsklädseln som används av polisen. Uppdraget var att initialt ge tips om vinterkängor med större motståndskraft mot kyla men även som tillägg genomföra konceptet Method of Linné för polisen i Norrbotten.

Konceptet innehåller:

• En enkät som tar reda på bakomliggande orsaker till eventuell köldkänslighet
• En kunskapshöjande föreläsning i syfte att höja kunskapen om kylans effekt på människan
• Hur man förbättrar förutsättningarna och förebygger framtida skador 
• Ett test där individens egna förutsättningar mäts

Enkäten kartlägger bakomliggande orsaker till eventuell funktionsnedsättning såsom sjukdomar som påverkar blodcirkulationsförmågan, problem relaterade till nedsatt cirkulation och arbetsrelaterader orsaker.

Målet är att optimerad vinterförmåga för poliser i Sverige med fokus på subarktiska förhållanden genom att öka deras medvetenhet om faror och risker i sitt dagliga arbete, öka sin förmåga att sköta utryckningar, skapa längre uthållighet och minska/lindra skador och därmed höja den allmänna säkerheten för sig själv och sitt arbetslag.

Introduktionsföreläsning om vinterförmåga och mätmetoden "Method of Linné” genomförs på lokala arbetsplatser i Luleå, Kalix, Haparanda, Piteå, Gällivare och Kiruna. På dessa deltar representanter från ledningen, facket, operativ personal med lång erfarenhet och nyanställda samt även representanter från förertagshälsovården

När projektet påbörjades valdes en testgrupp bestående av 6 kvinnor och 15 män för individuell tester av ”köldkänslighet”. Av dessa blev 17 testade, 5 kvinnor och 12 män. Vid testtillfällena i Luleå och Kalix genomfördes ytterligare 7 tester av personer som även de ville bli testade (blandat utepersonal och kontorpersonal), således har 25 personer testats (11 kvinnor och 14 män).

Resultatet av testerna gav två förlopp; ”varma händer” och ”kalla händer”. Med varma händer avses händer som återhämtar snabbt till ursprungstemperaturen före kylaprovokationen eftersom att kalla händer endast återhämtar sig 1 till 1,5 grader på fingertopparna. Kvinnorna har överlag lägre handtemperatur gentemot männen och de återhämtar sig långsammare efter en kylaprovokation. En stor andel av testpersonerna har försämrad återhämtningsförmåga, speciellt i fingertopparna, vilket kan kopplas tillbaka till bl.a. användning av skyddshandskar mot knivstick som innehåller material som leder bort värmen från händerna.

Utvärderingen visar att föreläsningarna över lag ha uppfyllt deltagarnas förväntning, men att en fördjupad, men mer polisinriktad utbildning efterfrågas, helst varvad med praktik samt utprovning av personlig utrustning.

Således finns stora möjligheter till förbättring av arbetsmiljön genom att höja kompetens, utveckla rätt skyddsutrustning samt att övervaka (genom t.ex. årligt återkommande tester av cirkulationsförmågan i händer och e fötter) att personalens hälsa inte försämras.